Spaceless

Okey.

Efter en helg av nästan inget annat än ANDREAS känner jag mig ganska utpumpad och tom. Jag tror faktiskt att jag och Linda diskuterat allt som går att ta upp inom ämnet Johnson.

Andreas ställde ju som bekant upp i Melodifestivalen även i år, tillsammans med Carola. Superduon talades det om men kanske var det just det som fick dem att falla. Det finns väl flera teorier om varför de inte lyckades ta sig direkt till finalen i lördags, så som att det tutade upptaget när man ringde och röstade (detta pissed me off och vi skrev klagobrev till både svt och aftonbladet när hela grejen var avgjord). En annan förklaring kan ju vara att alla tog för givet att "Androla" (GO TO HELL I HATE THAT NAME(förlåt)) skulle ta sig vidare hur bra de andra bidragen än förmådde sig  vara. Men egentligen tror jag att det inte låg så mycket fusk eller fel bakom fallet ändå. Folk har tröttnat på både Carola och Andreas och lägger hellre sina röstpengar på tvillingar med röda spindelben.
Att det blev hög belastning vid röstningen är ändå någonting som ger mig frustrerade känslor. Har man - vad var det..5 minuter? - på sig att ringa, ska det BANNEMEJ gå att komma fram.

Så. I fredags klev jag på tåget på karlskrona c för att landa i Växjö för Andreashelg, och firande när han gått vidare.
Efter timmar av snokande på både herr och damavdelningar hittade vi i lördags några något sånär Andreasliknande sjalar (scarves?) och tröjor. Randiga och röda yäx. Dagen skulle vara Andreas rakt igenom så vi gissade att han gillade räkor och köpte oss en skagenrörasmörgås.
Vi köpte aftonbladet, bölade på stortorget, där -om ni minns- Andreas avslutade sin sommarturné. Vi sniffade Andreasparfym och sjöng på gatorna och så. Sånt jag bara kan göra när jag är långt hemifrån ni vet.

Väl i Åseda var förberedelserna i full gång och det införskaffades både grädde, ballonger, pennor och ljus. Ballongerna fylldes med luft och blev Andreasförklarade med svart penna. Tacos blev vår Andreas middag
och SEDAN var det dags att dekorera Andreastårta no2. Nummer ett bakades ju efter Växjöspelningen 11 augusti 07. Jag är nästan rädd att helgens tårta om möjligt blev ännnu vackrare. Jag är kkkär.

 

Uppvärmning inför deltävlingen blev en intervju som sändes på en såndär mystisk hemlig kanal. Iallafall var det inspelat före Rocktåget 06 och var väl därför inte så aktuellt, om man säger så. Men det var himla kul att hörra honom berätta om sina replokaler osv. Inte för att jag kommer ihåg ett shit av det nu såhär i efterhand.

VÄSTERÅS DROG IGÅNG.
Jag ANTAR att de YTTERST FÅ som fortfarande kollar här, också kollade Johnson&Häggkvists nummer. Men annars finns ju youtube. Jag är inte så haj på det där med att lägga in videos så ni får söka själva mates.

Jag tyckte det var alldeles FABULOUS. Jag kommer få världen emot mig men Carola var ju sockersöt. Jag tänker inte fördjupa mig mer i det ämnet, men kan väl lova att jag inte tänker hänga efter henne som Andreas. Absolut inte. Inte köpa skivor och shit heller, men att hon FAKTISKT inte är så jäkla hemsk (imo som man säger) tänker jag stå fast vid tills någon bevisar motsatsen.

Har ni tänkt på hur fruktansvärt lugn Andreas är på scen? Visst erkänner han nervositet men de där ögonen, oboy, vart finns rädslan? Det är värme rakt igenom och med Carolas röst och Andreas allt blir numret nästan perfekt. TYCKER JAG. Och låten då, I LIIKE IT. Visserligen har Andreas skrivit bra mycket bättre musik än detta, och både Sing for me och A little bit of love kan faktiskt inte mäta sig med årets bidrag. Men One love är underbar ändå, och jaa. Det kunde väl inte blivit mycket bättre för att citera Markus Larsson, skitrecensent som jag faktiskt håller med för en gångs skull. Men det är väl för att han pratar bra om Johnson.

Kvällens fall var ju fallet. Andra chansen är ju som sagt nästan som en förolämpning, och att den hålls i KIRUNA är väl nästan till att håna artisterna. HAH. Inget ont mot folk i norr, mer att det är så fruktansvärt långt upp för oss här längst ner i Sverige. Men det är väl inte mer än rätt, om man tänker efter alltså. Ska en deltävling vara längst i söder kan andra chansen vara längst i norr. Det funkar.

Jaa. När programmet var slut var det meningen att vi skulle fira vinsten. Tji fick vi (shi, ki?) och sprang ut och gjorde snöänglar i smålandsskogarna istället. För att vägra nederlaget sjöng vi för Åsedaborna också. Det kunde de ha.

Söndagen ägnades åt cyklande, fikande, dansande, sjungande och målande. Kvällen innebar hemfärd och det tog riktigt emot att stiga av tåget i Karlskrona igen. Bajs.



Tillbaka till det där nya namnet. ANDROLA. OHMYGOD. Jag ska banka sönder er om ni använder det så jag hör. Andreas och Carola folks, är två helt olika människor med helt skilda musikaliska vägar. Ett samarbete eller två är ingenting som binder samman dem för resten av livet. Enligt Andreas är detta någonting som gjordes på ren impuls och ska förmodligen inte utvecklas längre än såhär. Carola verkar väl inte helt övertygad och med tanke på de löften Johnson brutit förr ska man inte ta någonting för givet kanske. Men Andreas Johnson, schlagerkarl? Not gonna happen. Nu, eller sen, när schlageryran lagt sig BORDE han fokusera på signeringar, turnéer, men framförallt skivsläppet i höst. JAG ORKAR INTE VÄNTA.
Men STEG ETT är att få honom och Häggkvist till finalen i globen. Jag har en alldeles speciell anledning till att vilja ha honom där.


Höh. Jag är på gång! ^^
Tack för idag
Puss