Viking line
Under min tid i exil har jag ju råkat träffa på Andreas en gång iallafall. Höstens konfliktämne här hemma var Viking line dilemmat - skulle jag få följa med på kryssning 29 december och riskera slagsmål och otrevligheter? Hardly.
Mor och far är förövrigt bäst och så. Så Cinderella blev ändå ett faktum tillslut.
En KORTKORT resumé dårå.
Väl ombord på Viking mötte jag Evelina for the first time ever. Linda var där såklart, hade det itne varit för henne hade jag väl inte kommit dit alls. Och sedan var där andra kändisar från huvudstaden också. Och från lite varstans. Det är trevligt. Mmm.
Vi fick tag i Andreas i trappan efter några timmar. Det var förresten han som stannade. HAH. Iallafall kom han ihåg the damn big secret gift som han fick mottaga i Växjö i somras. Det värmde vaa.
Efter spionerande på både band och släkt, möte med Jennie, Ella och Camilla, var klockan nästan 00 och platserna vid scenen började tas upp. Väntan där var en upplevelse i sig.
Andreas kom. Han spelade. Lite kortare än spelningarna i somras, och endast Brand new thing som extra nummer. That drumming <3 Iallafall var det den mest närgångna konsert jag varit på, när han klängde på räcket och droppade svett och sträckte sig ut över publiken mest hela tiden. Hade folk haft modet och viljan hade han varit nere bland oss fortare än snabbt. Det hade bara varit att ta tag och dra liksom.
Dagen där på, Andreas var väl bakis, kom han inte fram förren nån timma innan landstigningen. Andreas är en bra man, och satte sig ner hos oss. Prat, signeringar och fotograferande avklarades. Sedan var det ganska slut.
DET HÄNDE BRA MYCKET MER ÄN DETTA.
Men i stora drag.
Thank youuu
Mor och far är förövrigt bäst och så. Så Cinderella blev ändå ett faktum tillslut.
En KORTKORT resumé dårå.
Väl ombord på Viking mötte jag Evelina for the first time ever. Linda var där såklart, hade det itne varit för henne hade jag väl inte kommit dit alls. Och sedan var där andra kändisar från huvudstaden också. Och från lite varstans. Det är trevligt. Mmm.
Vi fick tag i Andreas i trappan efter några timmar. Det var förresten han som stannade. HAH. Iallafall kom han ihåg the damn big secret gift som han fick mottaga i Växjö i somras. Det värmde vaa.
Efter spionerande på både band och släkt, möte med Jennie, Ella och Camilla, var klockan nästan 00 och platserna vid scenen började tas upp. Väntan där var en upplevelse i sig.
Andreas kom. Han spelade. Lite kortare än spelningarna i somras, och endast Brand new thing som extra nummer. That drumming <3 Iallafall var det den mest närgångna konsert jag varit på, när han klängde på räcket och droppade svett och sträckte sig ut över publiken mest hela tiden. Hade folk haft modet och viljan hade han varit nere bland oss fortare än snabbt. Det hade bara varit att ta tag och dra liksom.
Dagen där på, Andreas var väl bakis, kom han inte fram förren nån timma innan landstigningen. Andreas är en bra man, och satte sig ner hos oss. Prat, signeringar och fotograferande avklarades. Sedan var det ganska slut.
DET HÄNDE BRA MYCKET MER ÄN DETTA.
Men i stora drag.
Thank youuu
Kommentarer
Postat av: Evelina
oh. jag typ dör. nostalgiiiii. :)))
Postat av: Sanna
Fy vad mys alltså. Det är ju få personer man skulle gilla att få svett ifrån på sig. ^^
Trackback
