Spaceless

Jag har varit på äventyr i malmö



Vi sov på ett fancy vandrarhem.
Vi såg Simon och det är värt allt.




Vi åt mat igen.
Och en så himla fin frukost.
Och köpte smågodis.

Tågresan hem däremot var inte så himla fin, och det som från början skulle vara ett direkttåg på tre timmar blev tåg-vänta-buss-vänta-buss på fem och en halv timmar.
Och vem bryr sig egentligen?
FIN
FIN VÄRLD

Och nu har jag börjat skolan och det känns inte hemskt men långt ifrån fantastiskt och jag saknar redan sommaren som jag saknar alla andra somrar och vill ha tillbaka allt fint och hela livet och orkar inte att vemodeskänslorna börjar krypa uppför ryggraden precis lika smygande som höstvindarna om morgnarna och jag har haft en så fruktansvärt vacker sommar och den borde inte få ta slut så drastiskt för det gör ont och verkligheten blir så uppenbar och egentligen vill jag ställa mig på bordet i klassrummet och skrika högt och röra om i hela kalla salladen så tredje året blir unikt och värdigt att ta över efter sommardagarna som sitter rotade så djupt i magen och huvudet och hjärtat och det känns INTE OKEJ INTE OKEJ INTE OKEJ ikväll för all I wanna do is turn back time och åååååååh ibland blir jag så ledsen.