Got a jar full of pennies that don't amount to anything

Elva grader varmt, och jag som tyckte det räckte med solen. I morse, när jag skulle ta klivet ut i världen för att bestiga min gröna cykel som skulle skjutsa mig till skolan, var jag inte särskilt motiverad att klockan fem i sju kura ihop mig på sadeln under den grå himlen och intala mig att kylan inte är någonting emot vad de utstår i jokkmokk. Det första jag hör när jag rullat ner för backen är fågelsång och varmluft. Jag sträcker lite på ryggen, blickar frammåt. Det kanske är en fin dag idag, tänkte jag. Ett par pedaltag längre fram ville jag slita av mig vantarna och sjunga sommarlovslåtar så alla billister skulle ifrågasätta valet att de någonsin lagt pengar på bensin. Och jag som inte ens var halvvägs! En bit längre fram stod min cykelpartner med ett leende på läpparna och fullt med inspiration i nerverna, och inte ens det väntande biologiprovet kunde hindra dagspeppen. Å PAPPA CYKEL DUDUUU.
Jag har inte gjort någonting idag, eller allting, det beror på hur man prioriterar. Efter en timme biologiprov blev det två timmar Waynes som följdes av hemcykling på fyrtio minuter, och avslutades med tre timmar barfotamatte på altanen under solen. Jag tror det har varit en alldeles alldeles perfekt dag.
Om ni fick bo i vilken miljö i vilken stad som helst när ni blir resevuxna, vart skulle ni ta vägen då? För jag vet inte, förutom det att jag vill ha solsken om dagarna och caféer i gatuhörnen. Det viktigaste är kanske att se världen innan man bestämmer sig, men hur ska jag, pluttjag hitta modet att stiga på planet till främmande världsdelar utan varken framtidsgaranti eller sällskap. Eller om jag så ska cykla på min gröna cykel runt världen. Att komma ifrån den här stan så fort studentbetygen är inplastade är högsta strävan, förväntan, drömmen av alla, men vad ska det bli av oss efter vi satt fötterna på tåget? Sabbatsår kräver underhållning, så finns det inte jobb eller pengar att spendera anser jag det främst meningslöst att spilla ett år på tristess. Att direkt studera vidare är en massiv kandidat, men 1. vad? 2. var? 3. jag kommer vara gammal och hårig innan en sådan utbildning skulle vara avklarad. Då ska man vara redo för riktig arbetsmarknad, vuxen och familjeberedd. Jag vet inte om jag står ut med tanken.
Fina lilla krumelur, jag vill aldrig bliva stur


Kommentarer
Postat av: Izabella

fan vad underbar du är Isabell, du är inte plutt!

Postat av: Linda

Åh det var ju alldeles, alldeles underbart!

2009-04-04 @ 10:37:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback