Will nature make a man of me yet

Ibland kan man undra, om folk verkligen förstått vad det innebär att leva, eller att alla lever på samma villkor. Att det ofta står höga berg precis där vi ska passera är ett inte särskilt konstigt fenomen eftersom vi alla vilset traskar runt i skogen och letar efter de rätta stigarna, och då önskar jag ibland, att om vi kanske kunde hyra en helikopter åt att ta ett flygfoto över träden, så kan vi se hur många andra som går i cirklar och försöker undvika de höga stenarna. Det som uppenbarligen är den sämsta utvägen är den folk använder mest, så vi ställer oss vid klippkanten och klagar på berget, hoppas kanske att det ska kiva åt sidan, men framför allt tror jag vi tänker att, om jag jämrar mig tillräckligt mycket kommer de andra förstå att det är synd om mig, eller så kanske vi kan skapa gemenskap och tillsammans använda vår sista energi åt att skrika till berget att flytta på sig.
Det finns andra alternativ. Adrenalinfyllda. Effektiva.
Vi kan undvika kullarna, gå runt dem och hoppas att nästa inte blir lika brant. Å andra sidan kanske vi då inte kommer åt blåbären som växer på andra sidan, så varför inte ta tag i mossan och klättra över toppen?
Ryggrad, vill jag skrika åt folk ibland.
Självdistans
Världsperspektiv
För visst har vi all rätt att må dåligt, men om vi tillåter oss att tänka efter och sträcka lite på nacken, upptäcker vi att det finns ganska många stigar gömda under buskarna.
Ibland är livet inte så himla svårt.
Jag har varit på en av de finaste platser som finns.
Där kan man ro och fiska och bada och springa i underkläder utan att någon ser.


Kommentarer
Postat av: Linda

nu tror jag att jag smäller av.

så sant, så bra och så fint.

2009-06-14 @ 11:55:37
Postat av: Izabella

vi måste ses oh bada nån dag!

Postat av: Izabella

Australien låter fint, när åker vi?

2009-06-17 @ 20:17:40
URL: http://torsdagsbarnet.devote.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback